Gårdagen var tung och fylld av matångest. Jobbade hemifrån och hade TV:n på samtidigt. Vilken kanal jag än tycktes byta till så var det mat. Mat, mat, mat. Där låg jag och fick inte äta någonting, bara dricka klar vätska. Laxermedlet intogs istället för lunch och sen var cirkusen igång.. Slutade räkna efter 15 besök till badrummet och då var klockan bara tre på eftermiddagen. Fick frossa och när jag kollade tempen hade jag bara 36 grader. Så där låg jag under ett tjockt täcke och utanför gassade solen. Jag gick aldrig utanför dörren ens och inatt var det cirkus igen. Tror jag sprang upp fem gånger på en timme och sen hade jag svårt att somna om..

Utanför strålade solen och värmen flämtade sin tunga andedräkt genom den öppna balkongdörren. Själv frös jag som bara den..

Dagen började bra även om jag som vanligt är sliten efter för få timmars sömn. Nelson fick två promenader i morgonsolen innan jag åkte till Sophiahemmet för att göra undersökningen. Som vanligt var de fantastiska, både sjuksköterska och läkare. Jag var lite nervös och fick lite lugnande, men undersökningen gick bra, även om det stundtals gjorde jävligt ont. De hittade inget konstigt och ingen tjocktarmcancer, så jäkla glad!! Men han tyckte det var konstigt att min tarm trots stark medicin inte tömt sig som den borde och att jag var så öm och hade så ont när de rörde på instrumenten i magen. Så nu väntar kanske en laparoskopi istället. Inte helt förtjust i det, men verkar inte vara någon påse-på-magen-fara iaf, det är ju min största rädsla. Så jag får pusta ut och ta en vilopaus innan de fortsätter undersöka mig.

Unnade mig en stor mjukglass med kulört strössel på vägen hem. Mums!! Nelson fick halvan jag inte orkade när jag kom hem och det tyckte han var jättemumsigt!!

Studsade tillbaka idag. Skrattade mycket och länge på jobbet. Hade en fantastiskt trevlig lunch med en gammal kollega. Fick skjuts hem. Har inte haft lika ont, och frossan och febern är nästan helt borta. Det enda jobbiga är att jag idag bara fått inta vätska. Imorgon blir det ännu värre, då får jag bara dricka klar vätska. Hua.. Och så ska jag få äta extremt starkt laxermedel. Fan vilken fest det är att vara mig den här veckan.. Hittade iaf lite glädje i form av en gammal bild från drygt ett år sedan.

Älskade underbara Nelson, här bara dryga 9 veckor gammal. Redan då sötast i världen!!

Invägningsvikt: 84,5 kg

Träning idag: ingen alls pga av dieten inför undersökningen av magen

Humör: nära till skratt och trött trött trött efter jobbet

Godnatt  

Vill säga att det är sån där dag, en sån där jäkla skitdag, men det är ju inte helt sant. Det var kul att installera mig på min nya arbetsplats, packa upp alla kartonger och lugnas av att inget kom bort i flytten. Småsnacka med kollegorna mellan alla hundratals mail som fyllt min inkog medan jag varit på semester. Fick till och med skjuts hem. Kan ju inte bli bättre!!

När vi närmade oss hemtrakterna blev jag dock akut illamående. När jag kom hem kom magvärken, frossan och sen började det blöda. Deckade i en kringla med armarna runt vovven. Vaknade två timmar senare. Har inte kunnat äta något eftersom jag mår så illa och magen krampar. Och idag är sista dagen jag får äta fast föda på 2,5 dygn. Så känner mig minst sagt som jag fått en rejäl käftsmäll. Då kommer tankarna också. Värker det inte lite konstigt ut i bäckenet? Håller skiten på att sprida sig? Vad kommer de hitta på torsdag? Tänk om de inte hittar något! Och oron att jag inte ska få behålla mitt jobb.

Kan minst sagt säga att första dagen kunde slutat bättre. Nu blir det sängen igen och lite sambomys, ikväll behöver jag närhet  ♥ ♥ Hoppas innerligt att det bara är ett mindre bakslag och att morgondagen blir så mycket bättre!!

Over and out

Invägningsvikt: 84,5 kg

Träning idag: 30 min motionscykel (250 kcal brända)

Humör: glad för att sedan bli väldigt ledsen

Hälsa: illamående, frossa, feber, magvärk efter jobbet

Tror inte på en gud eller flera. Kanske finns det ett öde, men det verkar inte troligt det heller. Jag vill iaf tacka någon slags högre makt, om det nu finns en sådan, för att jag fick en så otroligt bra semester. Nu är jag redo och laddad för jobbet imorgon. Kommer säkert bli en tuff första vecka, men det kommer bli kul att vara tillbaka på kontoret bland kollegorna som jag trivs så med. Somliga kommer såklart att saknas och dem önskar jag en minst lika trevlig semester som jag haft. Men framförallt vill jag säga tack för att jag fick en semester utan akuta sjukhusbesök, för att värken höll sig på en nivå jag kan stå ut med, för att sambon och jag hittade tillbaka till varandra och att jag hittat styrkan att börja träna igen. Tack för att vädret var över all förväntan, tack för alla fina stunder, för all sömn, för all vacker natur jag fått se.

Tack!!

Invägningsvikt: 84,5 kg

Träning idag: 1 timme motionscykel (600 kcal brända, rekord!!), 5 km promenad och övningar för bäckenbotten/mage

Humör: trött men glad

Träningsvärk: lättare i benen

Det finns dem som längtar så fort den sista sommarsolen går ned. Som går i ide så snart de första flingorna faller och andetagen blir till röksignaler så fort man lämnar hemmets trygga borg. En del skriver meterlånga hyllningar till den ljusaste av årstider. Andra sneglar på sina billiga som dyra souvenirer för att minnas sin surt förvärvade vecka i värmen. Somliga bygger sina drömmer kring semesterns läkande kraft. Många blir deppade för varje dag solen går ned lite tidigare. Hur mycket hopp kan en sommar rymma?

Vad man strävar efter att bli av med vinterhullet varje vår. Som att det är den enda del av året som vi behöver visa oss för varandra. Vi verkar inbilla oss att vinterns alla stickade tröjor och varma jackor gör att vi ser smalare ut. Att vi kan gömma oss i skydd av mörkret när snön ligger packad till is på våra vägar. Så när den äntligen är här då är det okej med rosé på balkongen, det är självklart med en öl på en uteservering efter jobbet i väntan på semestern. Man unnar sig livets goda.

Jag hade högt uppskruvade förväntingar inför min semester. Min högsta önskan var att min kropp skulle få tid att läka. Jag hoppades även att förhållandet med min sambo skulle få utrymme att växa sig starkt igen. Det fanns en stark tro på att jag skulle få komma tillbaka till jobbet och kunna återgå till full tid. De första två förhoppningarna har infriats, den tredje återstår fortfarande att se, men det känns väldigt lovande.

Imorgon ringer klockan tidigare än vad den gjort på fyra veckor. Imorgon ringer klockan för jobb. Men sommaren är inte slut, återstår fortfarande många långa veckor innan hösten tar vid. Det finns fortfarande kärlek kvar att insupa.

Stod i duschen när jag kände hur värken återigen attackerade mig. Vred om innanmätet i min mage tills knuten var så hård att det började kännas som "tusen nålar". Så kom jag att tänka på det tumör specialisten sagt några månader tidigare. Det om att jag kan komma att få fantomvärk efter den hysteraktomi som för mig verkar vara oundviklig. Har ju hört talas om fantomvärk, men bara i samband med personer som förlorat en kroppsdel. Hur kan man få det inuti kroppen? Efter ett organ som inte längre finns?

Åh vad jag hoppas att jag ska slippa det iaf

Vi gick oss varma på vägen dit. Letade oss förbi flera bryggor, alla upptagna av sommarlovslediga tonåringar. Valde den dagtid annars så överbefolkade lilla stranden. Klev ut på en av bryggorna. Klädde av oss. Släppte lös vovven. Sambon var först i. Jag tvekade. Det var svalt och jag varm. Mitt velande drog ut på tiden och sambon orkade inte vänta in mig i vattnet. Han klev upp till vovvens förtjusning. Jag satte foten på badstegens första trappsteg. Vattnet var kallt mot mina nakna ben. Jobbade mig långsamt ner längs stegen så att kroppen sakta skulle vänja sig vid temperaturen. Hur man än gör finns det aldrig något snällt sätt att vänja vare sig mage eller rygg med kallt vatten. Beslutade att ta smällen bara. Kastade mig bakåt. Det isade till, men sen kände jag värmen.

Simmandes på rygg såg jag de få stjärnor som kan skådas på den ljusa sommarnattshimlen. Ett plan på väg till en flygplats någonstans blinkade sin väg över himlavalvet. Syrsorna spelade för oss. Vattnets blankpolerade yta var svart. Jag hade kunnat ligga kvar länge, men sambon var sugen på varm choklad. Jag klev motvilligt upp. Torra kläder över den blöta bikinin. Huttrade inte ens. Tänk vad magisk den svenska sommaren kan vara!! Låt den inte ta slut förrän till hösten..

Invägningsvikt: 84,5 kg

Träning idag: 1 timme motionscykel (500 kcal brända), 10 km promenad och övningar för bäckenbotten/mage

Humör: glad

Träningsvärk: extremt tung och trög i benen

Godnatt mina fina läsare

Sitter och klurar på med vilka ord jag kan summera semestern. Flera bubblar upp; härlig, avslappnande, natur, sjö och hav, god mat, promenader och siesta. Sambon och jag har haft det bra, för det mesta. Jag har tagit tag i min vikt och börjat träna. Jag har inte rökt eller snusat, har knappt använt några nikotintuggummin alls faktiskt. Har insett att Sverige är en minst lika härlig plats att semestra på när vädret är bra. Vi har bara haft tre regndagar!! Jag har börjat fotografera igen. Min mage har inte förhindrat mig från att göra särskilt mycket, möjligen tvingat mig till en och en annan vilopaus, men det kunde varit så mycket värre. Sambon och jag har insett att vi helst semestrar på sådant sätt att Nelson kan vara med.

Har inte särskilt mycket ångest för att jag ska börja jobba på måndag, inte än iaf. Jag har verkligen utnyttjat semestern till att vila upp mig, både mentalt och fysiskt. Jag lyckades så bra med detta att jag nu tagit första steget mot ett lättare och hälsosammare jag. Fantastiskt!! Hur det kommer gå när jag återgår att jobba heltid vet jag inte, men jag är hoppfull och hanterar redan smärtan på ett annat sätt. Trots att jag inte ens inlett KBT-terapin för min värk. Något har även hänt med mitt sjävlförtroende. Tror det beror på många olika faktorer. Jag är stolt över mig själv igen. Så nu tar jag nya tag mot en höst gömd i dunkel. Ska göra mitt bästa att hålla mig så positiv som möjligt och hålla tummar och tår att alla provresultat går min väg.

Det väntar en ny dag efter sömnen. Adjöken och godnatt sköna semester, vi ses nästa sommar

Invägningsvikt: 84,5 kg

Träning idag: 1,5 timmar motionscykel (750 kcal brända) och 10 km promenad

Humör: harmonisk

Värk: inte lika ont i magen och rumpan idag, fortfarande tung och trög i benen