Vaknade vid fem, men klev inte upp förrän två timmar senare. Ersättningsbussar gjorde att morgonen började med kaos och jag blev ungefär en kvart försenad till mitt läkarbesök på smärtans hus. Fortfarande med stort obehag jag äntrar de där dörrarna till Radiumhemmet. Fick först träffa en psykolog som ställde tusen frågor och det blev stundtals väldigt känslosamt. Sedan blev det ett påföljande läkarbesök och tusen nya frågor. Efteråt var det meningen att jag skulle svara på ännu fler frågor på en surfplatta, men den hängde sig när jag nästan var klar och jag fick hem frågorna i pappersform istället. Ska träffa psykologen och läkaren igen den 27/8 för att se om de tycker jag är en lämplig kandidat för KBT för min "komplicerade smärtproblematik" som läkaren kallade det.

Helt utpumpad var jag efteråt, tog på krafterna alla de där frågorna och att än en gång vara tillbaka på KS. Ringde minsta systern på vägen hem, hon hade fått dagen ledig och andra systern var på väg till henne. Jag som skämsigt nog inte hälsat på minstingen i den för sommaren hyrda lägenheten begav mig genast dit. Mötte upp sörjande systern och sen hade vi en sällsynt systereftermiddag. Hur mysigt som helst även om det blev mycket tårar så blev det även skratt och fina historier om M som gick bort i förrgår. Vi åt lunch, framkallade bilder på M, köpte fotoramar och fikade i minstingens hyrda lya. Jag dreglade även över en Nikon kamera som ska bli min så snart jag får råd. Allt som allt en eftermiddag i kärlekens anda med sorgen som som bisittare och många härligt genuina kramar.

Hemma hade sambon FF (flickvänsfritt) och det firades med lek i hundrastgården med alla dagmattekompisar Nelson inte träffat på hela semestern. Kul värre och ett väldigt ös rapporterade husse som skickade över en bild som vi systrar fick skratta åt.

Själv tog jag tydigen i lite för mycket idag och nu har jag riktigt ont. På väg till KS imorse var jag väldigt nära att kräkas, mår nästan illa för jämnan. Inge vidare. Så nu tar jag igen mig lite på soffan. Trött och less på värken.. När ska det ta slut??

Blir inte riktigt som vi tänkt oss nu för tiden. Istället för grill blev det först ett glas rosé och sedan blev vi hungriga och bestämde oss för att stanna kvar och äta på det nyöppnade stället med den fantastiska utsikten. Mysigt även om blåsten låg på och infravärmen under bordet kändes riktigt befogad. Efter ännu ett glas vitt kom vi på oss själva med att vara lite berusade och promenaden hemåt längs bryggorna blev fnittrig. Kvällen bjöd sedan på en sömnlur, en promenad vid sjön och jordgubbar med mjölk. Härligt slö sommarkväll.

Ett tidigt besök till KBT-terapeuterna på Radiumhemmet väntar imorgon. Känns fortfarande konstigt att besöka smärtans hus. Inget jag ser fram emot, tvärtom, är lite skraj. Tycker det verkar vara lite hokus pokus att lära sig leva med smärta utan värktabletter. Får väl se, det kanske är vettigt när jag väl fått förklarat för mig vad KBT betyder och hur det kan tänkas hjälpa mig. Sen är det hela grejen att vara tillbaka på KS igen, inte mitt favvoställe direkt. Så får se som sagt, skeptisk..

Godnatt