En bar med utsikt..

Det var med betänkligheter jag blev antagen till KBT-behandlingen på smärtans hus. Egentligen brukar de bara ta emot patienter som är färdigbehandlade och fortfarande har värk. Jag har ju inte ens en diagnos. Men de tror jag är mottaglig för behandlingen och den gör ju ingen skada som överläkaren sa. Så nu ska jag stå i kö i några månader så får vi se sen när jag väl blir kallad om jag förtfarande behöver deras hjälp eller om vi måste skjuta på behandlingen pga en operation eller liknande. Så vi får se hur det blir med andra ord.

När jag kom hem från KS igår var jag totalt utmattad. Det första jag fick göra var att bära ut vårt hemmagym som vi sålt på Blocket. Killen hade sms:at att han skulle komma klockan fyra, men när han inte hört av sig och klockan tickat iväg till halv fem ringde han och frågade om han kunde komma imorgon. "Nej" sa jag surt. Exet hade tagit komp-ledigt för att hjälpa till att bära och imorgon skulle vi inte vara hemma vid fyra. Så till slut kom han och hämtade alla vikter och stänger. Han vågade inte ens pruta på priset den här gången haha. Så nu kommer inte flytten kosta oss så mycket som vi planerat för från början. Härligt härligt!! Att flytta är ju annars bara en massa utgifter.

När jag stod där svettig och dan ringde en gammal vän. Hon undrade om jag ville komma till takterassen på hotellet där hon jobbar. "Visst" sa jag, sminkade över svetten, kletade på lite extra deo och parfym och drog på mig en kavaj och drog iväg. Mindre än en timme senare satt vi där och drack kall öl och tittade på den fantastiska utsikten. Det var skönt att snacka av sig och skratta i en gammal väns sällskap. Vi planerade vår NY resa i höst och funderade på andra äventyr. Det var lite svårt att slita sig, men sedan bar det av hemåt i lagom tid för att röja källarförrådet och bära upp allt till lägenheten. Jag tackade vännen för att ha räddat den dåliga inledningen på min vecka. Säger bara vänner!! Vad skulle man göra utan dem??

 

Karin

28 augusti 2013 21:31

Alltså folk på blocket. Det är fan i mig ett släkte för sig.

http://karinmittilivet.wordpress.com

krokii

28 augusti 2013 23:11

Haha.. Ja VERKLIGEN!!

 

Annie

29 augusti 2013 13:50

Håller med dig! Vänner är så värdefullt att ha!
Mina vänner är guld värda för mig! dem kan man prata om Allt med ;-)
Skönt att din vän vände på din dag och gjorde den bättre!

Kram/

http://cupcakes-ochannat.bloggplatsen.se

krokii

29 augusti 2013 18:00

Ja Annie, goda vänner sparar man inte på hög, men de riktiga vänner man har vårdar man ömt och håller nära nära nära sitt hjärta.

Kram!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Under våren när jag mådde som sämst var jag arg för att cancern inte givit mig några livsinsikter. Att jag inte fått några uppenbarelser och såg mirakel i allt vardagligt som man läst om. Kommer till och med ihåg att jag pratade med psykologen p...

Att vara kär på det där okontrollerade sättet som får en att sväva bort från tid och rum. Som får en att le sådär fånigt i tid och otid. Det är så härligt. Speciellt när man kommer från ett år som jag precis upplevt. När man inte trott eller hoppats....

Det var fredagen den 13:e september. Jag hade precis träffat mitt livs stora kärlek för första gången och jag hade en akuttid på Sabbatsberg. Han körde mig dit. Höll mig i handen. Pratade lugnt när jag var nervös och rädd. Han fick följa med in. Prov...

Jag skulle inte. Ville inte. Kunde inte. Trodde inte. Jag skulle förbli singel resten av mitt liv!! Skulle jag mot all förmodan hitta någon värd min tid skulle jag ändå våga..   Så vad hände?? Jo jag träffade någon. På nätet. Vilket jag aldrig nå...

  En av mina allra käraste vänner från gymnasietiden påminde mig härom dagen om vår gamla svenska C lärare. En dam med mycket krut i. När hon inte fäktades undervisade hon bångstyriga elever som vår klass. Sista uppgiften vi fick av Ingrid var att...