Det river i mitt hjärta att berätta det här. Gör så fruktansvärt ont att flytta isär. Vill bara gråta och dra täcket över huvudet och hoppas jag vaknar upp till en bättre verklighet. En där mitt hjärta inte blöder och jag behöver oroa mig för provresultat. Sitter i det öppna landskapet på jobbet men jobbar mest på att förhindra tårarna från att rinna. Det tar all min kraft. Mitt fulla fokus. Just nu. Spelar Pinks Try i lurarna och försöker gjuta lite mod i mig själv. Känner mig så ensam.. Vi bråkade igår. Hårda ord och jag stormade ut i ilska. Nu ska han flytta ut redan nästa helg i samband med den redan inplanerade flytten. Det var meningen att han skulle flytta 1 oktober egentligen. Han har tydligen väldigt bråttom iväg till den där tjejen han säger han bara är vän med men äter middag i "smyg" med och smsar med dagar och nätter igenom. Oj, låter inte ett dugg bitter, eller hur?? Det enda jag kan säga i mitt försvar är att jag är ledsen, det gör så jävla ont!!

Sov hos mellansyster inatt. Vägrade säga vart jag skulle och hos vem jag skulle sova till exet. Tycker inte jag behöver berätta det för honom när han inte är ärlig mot mig. Han sa att det kändes konstigt att jag drog iväg. På något sätt kändes det både lite skönt och sorgset. Sov faktiskt gott där på systers soffa, men idag är hjärtat tungt.. Ikväll ska vi prata.

 

Annie

23 augusti 2013 14:36

Å det är så jobbigt att separera!! lider med dig för jag vet hur jobbigt det är .. även om jag inte känner till eran historia, så vet jag att det är otroligt jobbigt då jag gått igenom en separation tidigare i livet. Ursäkta om jag är för ärlig, men du klarar dig bättre utan den där karln som redan har en ny på gång?! .. fy f-n alltså, du är värd nån bättre!
Hoppas du inte tar illa upp av min ärlighet.

Styrkekramar! <3

http://cupcakes-ochannat.bloggplatsen.se

krokii

24 augusti 2013 13:06

Ärlighet är bäst, även när det gör ont :) Men ja, jag har insett att jag är värd någon bättre. Som du vet själv är det ändå tungt att separera. Nu har vi ju inga barn att "dela" på, men liväl en vovve som är högt älskad av oss båda. Hoppas vi kan fortsätta vara vänner så vi kan "dela" på honom.

Kram till dig Annie och tack för din ärlighet♥♥

 

Angelica

23 augusti 2013 16:04

Håll i, håll om, håll hårt. Lyssna på Maia Hirasawas tolkning av låten Tusen Bitar.
Kram

http://mittiliv1.bloggplatsen.se

krokii

24 augusti 2013 13:03

Det ska jag Angelica!! :) Tack!!

Kram♥♥

 

Hanna

24 augusti 2013 00:19

Håll ut! Det blir bättre.

krokii

24 augusti 2013 13:02

Jag vet, men det känns så långt bort just nu.. :(

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Under våren när jag mådde som sämst var jag arg för att cancern inte givit mig några livsinsikter. Att jag inte fått några uppenbarelser och såg mirakel i allt vardagligt som man läst om. Kommer till och med ihåg att jag pratade med psykologen p...

Att vara kär på det där okontrollerade sättet som får en att sväva bort från tid och rum. Som får en att le sådär fånigt i tid och otid. Det är så härligt. Speciellt när man kommer från ett år som jag precis upplevt. När man inte trott eller hoppats....

Det var fredagen den 13:e september. Jag hade precis träffat mitt livs stora kärlek för första gången och jag hade en akuttid på Sabbatsberg. Han körde mig dit. Höll mig i handen. Pratade lugnt när jag var nervös och rädd. Han fick följa med in. Prov...

Jag skulle inte. Ville inte. Kunde inte. Trodde inte. Jag skulle förbli singel resten av mitt liv!! Skulle jag mot all förmodan hitta någon värd min tid skulle jag ändå våga..   Så vad hände?? Jo jag träffade någon. På nätet. Vilket jag aldrig nå...

  En av mina allra käraste vänner från gymnasietiden påminde mig härom dagen om vår gamla svenska C lärare. En dam med mycket krut i. När hon inte fäktades undervisade hon bångstyriga elever som vår klass. Sista uppgiften vi fick av Ingrid var att...