Jag är så rädd. För allt det okända som väntar och för sådant jag vet kommer inträffa. Obehaget av att gå på en date. Handsvetten som aldrig annars existerar. Munnen som lever sitt eget liv och levererar fullkomligt ovettiga saker i 180 km i timmen. Första kyssen. Att ta av kläderna inför någon ny. Baksidan av myntet, att ingen väntar där hemma. Ingen som gör att man behöver gå hem från jobbet. Ingen att prata med om saker man varit med om under dagen, ingen att mysa och vara nära med.

Har aldrig gillat att inte veta som kommer härnäst. Nu känns det som att hela min framtid är höljd i dunkel. Överraskningar i all ära, men de får vara av den karaktär att jag kan skratta åt dem. Att inte veta vart jag kommer bo, inte veta om jag har cancer, om jag kommer kunna skaffa barn, om jag slipper operera mig, om jag kommer bli lycklig med mitt nya singelliv känns som otrevliga paket att öppna. Hade helst sett att de var inslagna i cellofan. Men livet håller hårt på sina hemligheter. Vem vet vad det bjuder på härnäst..

 

Maria

15 augusti 2013 20:38

Fin blogg =)
Håller med, vissa överraskningar kan man klara sig utan. Är första gången jag är inne hos dig så vet inget om ev. cancer, men jag hoppas det blir det bästa för dig i alla fall och att du får det liv du vill ha och drömmer om.
Ha en fin kväll!

http://www.mariamalmgren.se

krokii

15 augusti 2013 20:53

Tack Maria!!♥♥

Önskar även dig en fortsatt fin kväll och välkommen tillbaka :)

 

mittiliv1.bloggplatsen.se

16 augusti 2013 07:41

Överraskningarnas obehag........jag vänder orden i munnen och förstår vad du menar. Vi vill ha kontroll, vi vill veta vad som ska hända oss, vi vill inte leva i ovisshet likt i ett vakum utan syre. Vi vill vakna om morgonen och fylla våra lungor med livslust inför en ny dag. Livet ger och livet tar.....och samtidigt kan vi endast fortsätta att leva det enda liv vi fått till skänks. Tillbringa mycket tid med dina vänner och fortsätt skratta - denna fantastiska egenskap som du verkar ha. Jag är övertygad om att du kommer att läka en dag - både i kropp och själ. Starkare än någonsin.
/Lena

krokii

16 augusti 2013 08:33

Ja precis!! Iaf jag är sådan och jag hoppas att komma ut genom det här mycket starkare. Jag tänker hand i hand med vänner och familj skratta mig genom allt detta jag har framför mig. Snart blir det bättre!! :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Under våren när jag mådde som sämst var jag arg för att cancern inte givit mig några livsinsikter. Att jag inte fått några uppenbarelser och såg mirakel i allt vardagligt som man läst om. Kommer till och med ihåg att jag pratade med psykologen p...

Att vara kär på det där okontrollerade sättet som får en att sväva bort från tid och rum. Som får en att le sådär fånigt i tid och otid. Det är så härligt. Speciellt när man kommer från ett år som jag precis upplevt. När man inte trott eller hoppats....

Det var fredagen den 13:e september. Jag hade precis träffat mitt livs stora kärlek för första gången och jag hade en akuttid på Sabbatsberg. Han körde mig dit. Höll mig i handen. Pratade lugnt när jag var nervös och rädd. Han fick följa med in. Prov...

Jag skulle inte. Ville inte. Kunde inte. Trodde inte. Jag skulle förbli singel resten av mitt liv!! Skulle jag mot all förmodan hitta någon värd min tid skulle jag ändå våga..   Så vad hände?? Jo jag träffade någon. På nätet. Vilket jag aldrig nå...

  En av mina allra käraste vänner från gymnasietiden påminde mig härom dagen om vår gamla svenska C lärare. En dam med mycket krut i. När hon inte fäktades undervisade hon bångstyriga elever som vår klass. Sista uppgiften vi fick av Ingrid var att...