Vaknade en stund innan minsta systern kom in för att väcka mig. Klockan överraskade mig. Det svala mörka rummet hade fått mig att sova längre och mindre oroligt än vanligt. Det blev frukost i vår hyrda stuga under lampan med nallen som hängde där i sin trapets. Sedan tog allt fixande och fiffande vid. Naglar målades, ben rakades, bryn plockades, paket slogs in och till slut var vi färdiga. Trots att jag inte hade något att vara nervös för var jag så kollrig att jag inte kunde sitta still, blev ett evigt vankande runt runt i den lilla timmerstugan. Lyckades förstöra nagellacket 3 gånger. Inte ett dugg irriterande..

Brudbuketten.

Till sist var det dags, vi fick skjuts till 16:e hålet. Det var mulet och bilen full av förväntan. Vi klev ur och där stod alla redan och väntade på oss. Mamma så vacker så vacker och buketten vi hämtat upp i Särna dagen innan otroligt fin. Blev alldeles tårögd. När alla gäster var på plats skålades det i bubblor och vi fick höra historien om hur de träffades precis där på golfbanan. Ödet verkligen, mamma hade ju inte ens grönt kort på den tiden. Sen var det dags!! Vi gäster ställde oss i en halvcirkel och vigselförättaren tog till orda. Några korta meningar och sedan "tager du.." varpå mammas blivande utbrast:

- Oj det gick snabbt!!

Alla skrattade och det tog någon minut innan cermonin kunde fortsätta. Vi deras "ja" kom mina tårar och samtidigt log jag så hela ansiktet stramade. Höll om minsta systern vars tårar rann mer än på någon annan. Och vips var det avklarat, efter ett helt liv med och utan varandra var de så äntligen gifta. Det fotades friskt och systrarna stämde gitarren. Sen överraskade de mamma med en låt som hon aldrig hade hört förut. De sjöng Kents Utan dina andetag i stämmor. Kent gör den bra, men mina systrar gör den bättre!! Otroligt stämningsfullt och tårkanalerna öppnade sina slussar igen, till och med tjejen som serverade champagnen rördes till tårar.

Hål 16 där de träffades för 10 år sedan.

Stämingen var lättsam och vi 15 som samlats för att fira kärleken hade en kväll med god mat, tal, skratt, dans och härliga minnen. En helg jag helt klart kommer hålla nära mitt hjärta länge länge.

Utan dina andetag

Jag vet att du sover
Känner värmen från din hud
Bara lukten gör mig  svag
Men jag vågar inte väcka dig nu

Jag skulle ge dig
Allting du  pekar på
Men bara när du inte hör
Vågar jag säga så

Jag kan inte  ens gå
Utan din luft i mina lungor
Jag kan inte ens stå
När du inte ser  på
Och genomskinlig grå blir jag
Utan dina andetag

Min klocka har  stannat
Under dina ögonlock
Fladdrar drömmarna förbi
Inuti är du  fjäderlätt och vit

Och utan ett ljud
Mitt hjärta i din hand
Har jag  tappat bort mitt språk
Det fastnar i ditt hår

Jag kan inte ens gå
Utan din luft i mina lungor
Jag kan inte ens stå
När du inte ser på
Och färglös som en tår blir jag
Utan dina andetag

Jag kan inte ens gå
Utan din luft i mina lungor
Jag kan inte ens stå
Om du inte ser på
Och  genomskinlig grå
Vad vore jag
Utan dina andetag

Vad vore jag
Utan dina andetag..

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Under våren när jag mådde som sämst var jag arg för att cancern inte givit mig några livsinsikter. Att jag inte fått några uppenbarelser och såg mirakel i allt vardagligt som man läst om. Kommer till och med ihåg att jag pratade med psykologen p...

Att vara kär på det där okontrollerade sättet som får en att sväva bort från tid och rum. Som får en att le sådär fånigt i tid och otid. Det är så härligt. Speciellt när man kommer från ett år som jag precis upplevt. När man inte trott eller hoppats....

Det var fredagen den 13:e september. Jag hade precis träffat mitt livs stora kärlek för första gången och jag hade en akuttid på Sabbatsberg. Han körde mig dit. Höll mig i handen. Pratade lugnt när jag var nervös och rädd. Han fick följa med in. Prov...

Jag skulle inte. Ville inte. Kunde inte. Trodde inte. Jag skulle förbli singel resten av mitt liv!! Skulle jag mot all förmodan hitta någon värd min tid skulle jag ändå våga..   Så vad hände?? Jo jag träffade någon. På nätet. Vilket jag aldrig nå...

  En av mina allra käraste vänner från gymnasietiden påminde mig härom dagen om vår gamla svenska C lärare. En dam med mycket krut i. När hon inte fäktades undervisade hon bångstyriga elever som vår klass. Sista uppgiften vi fick av Ingrid var att...