Sambon fick damp idag och fick för sig att vi skulle skjuta luftpistol i trädgården. Jag tycker vapen är läskiga i största allmänhet och gjorde allt för att slippa, men även för att sambon skulle lägga ner infallet. Men han hade bestämt sig och efter några lyckade träffar på en provisorisk tavla i rosenbuskarna tog även jag mod till mig och brände av ett skott. Eller nja, jag trodde hanen skulle vara trögare och hoppade liksom till när skottet brände av. Börjar verkligen bli en rädhågsen vekling.. Måste vara för att jag varit borta från handbollsplan allt för länge. Jag träffade iaf tavlan på första och enda försöket och även om det inte gav mer än ett poäng så blev jag lite stolt ändå. Första gången och några meter bort träggade jag ändå den lilla tavlan. Det ni!!

Min träff är den högst upp till vänster där skuggan tar slut.

De andra är ute och går en sista kvällspromenad, jag skyllde på att jag ville se en sak på TV. Sanningen är att jag fick så ont tidigare att jag inte vågar mig iväg. Blir ju värre när jag anstränger mig. Orkar inte ha ont inatt när vi ska resa imorgon, men det behöver inte spela någon roll att jag tar det lugnt ändå, jag kanske ändå får ont. Lite ledsen att jag inte vågade följa med. Hade varit mysigt!! Istället sitter jag här själv och väntar på att få sällskap igen.

Kommer sakna de fina skogsstigarna..

Trevlig kväll!! 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Under våren när jag mådde som sämst var jag arg för att cancern inte givit mig några livsinsikter. Att jag inte fått några uppenbarelser och såg mirakel i allt vardagligt som man läst om. Kommer till och med ihåg att jag pratade med psykologen p...

Att vara kär på det där okontrollerade sättet som får en att sväva bort från tid och rum. Som får en att le sådär fånigt i tid och otid. Det är så härligt. Speciellt när man kommer från ett år som jag precis upplevt. När man inte trott eller hoppats....

Det var fredagen den 13:e september. Jag hade precis träffat mitt livs stora kärlek för första gången och jag hade en akuttid på Sabbatsberg. Han körde mig dit. Höll mig i handen. Pratade lugnt när jag var nervös och rädd. Han fick följa med in. Prov...

Jag skulle inte. Ville inte. Kunde inte. Trodde inte. Jag skulle förbli singel resten av mitt liv!! Skulle jag mot all förmodan hitta någon värd min tid skulle jag ändå våga..   Så vad hände?? Jo jag träffade någon. På nätet. Vilket jag aldrig nå...

  En av mina allra käraste vänner från gymnasietiden påminde mig härom dagen om vår gamla svenska C lärare. En dam med mycket krut i. När hon inte fäktades undervisade hon bångstyriga elever som vår klass. Sista uppgiften vi fick av Ingrid var att...