Sena iväg som vanligt, men till slut tog vi fart mot staden. Det som var tänkt som en lång promenad till Strömmen blev till spårvagn och tunnelbana så att vi inte skulle bli allt för sena. Vi hoppade av i Gamla Stan och kryssade mellan turisterna på alla de kullerstensbelagda smågatorna. Efter bara ett par minuter kom vi på oss själva med att bli sådär "Stockholmstressade" och irriterade på alla flanörer. Meningen var ju att vi skulle njuta ute på stan och det gör man ju inte när man muttrandes kör slalom mellan alla ditresta nöjesresenärer. Så vi stannade upp vår vansinnesfärd vid Slottet och saktade ned på tempot. Dumt att jäkta på semestern!!

Det var så otroligt mycket folk ute, trots de hotande regnmolnen, att vi beslutade att börja med lunch i Kungsträdgården. Mineralvattnet blev till ett glas vitt som sambon på eget initiativ överraskade med, men jag protesterade inte nämnvärt. I den änden vi valde att avnjuta vår lunch var det inte så värst mycket folk. Hela Stockholm var ju nere vid Strömmen och det gjorde inte oss ett dugg. Vi är inte så förtjusta i stora folksamlingar nån utav oss.

Det var väldigt varmt trots den molniga himlen och mitt glas hade till min förtjusning en härlig "semesterimma" på utsidan. Sån där fukt man som barn alltid ville sätta fingrarna på och rita mönster i. För mig är det förknippat med varma semestrar, men nu är det alltså så härligt varmt här hemma. När vi har semester!! Självklart var Nelson med oss och hans lilla nos rörde sig i vinden som ett känsligt instrument som reagerar på minsta lilla doftberöring. Han fick dock nöja sig med en banan som vi hade packat med oss. Mitt under lunchen blev det dock dramatiskt värre då ett gäng med fallskärmshoppare en efter en störtade ned mot strömmen till folkets jubel. Den siste ut såg dock inte riktigt ut att ha full kontroll på den höga fart med vilken han störtade mot vattnet. Sambon var säker på att det inte gick bra och var tvungen att hålla koll på Aftonbladets hemsida. Men det verkar ha ingått i showen för det står fortfarande inget att läsa om någon olycka vid Flugtag idag.

Efter vår lilla vilopaus från folkvimlet gick vi på tur i Kungsträdgården och Nelson nosade upp en liten tax att leka med. Skrattade gott åt hans försiktiga lek med den betydligt mindre nyfunna kamraten. Blir så glad att han kan leka så fint med vilken hund som helst, stor som lite, ung som gammal. De fick även andra som passerade att säga 'naw' och yttra andra ljud för att förstärka hur söttt de lekte ihop.

Efter en lång stunds lek begav vi oss närmre Strömmen för att försöka få se något utav tävlingen, men det var så mycket folk att det var svårt att röra sig i folkmassan med Nelson. Bästa bilden på någon utav de tävlande farkosterna var på en som redan trillat i vattnet och skulle lyftas upp med grävskopa.

Vi gav efter en liten stund upp försöken att få se något av tävlingen och började istället sakta vandra hemåt längs kajen. En trevlig promenad längs vattnet i vår vackra huvudstad en varm sommardag. Tråkigt nog blir bilder lätt dystra så fort det är moln på himlen..

Ska berätta lite senare vad som hände sista lilla biten på vägen hem.. Men nu blir det ännu en tupplur. Känner mig verkligen helt sänkt just nu och magen gör sig påmind. Om det inte slutar blöda snart kanske jag ska ta mig till en läkare. Vill verkligen inte det!! Ska nog skämma bort mig med lite chokladglass först. Har hört att det ska vara bra för magen hihi..

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Under våren när jag mådde som sämst var jag arg för att cancern inte givit mig några livsinsikter. Att jag inte fått några uppenbarelser och såg mirakel i allt vardagligt som man läst om. Kommer till och med ihåg att jag pratade med psykologen p...

Att vara kär på det där okontrollerade sättet som får en att sväva bort från tid och rum. Som får en att le sådär fånigt i tid och otid. Det är så härligt. Speciellt när man kommer från ett år som jag precis upplevt. När man inte trott eller hoppats....

Det var fredagen den 13:e september. Jag hade precis träffat mitt livs stora kärlek för första gången och jag hade en akuttid på Sabbatsberg. Han körde mig dit. Höll mig i handen. Pratade lugnt när jag var nervös och rädd. Han fick följa med in. Prov...

Jag skulle inte. Ville inte. Kunde inte. Trodde inte. Jag skulle förbli singel resten av mitt liv!! Skulle jag mot all förmodan hitta någon värd min tid skulle jag ändå våga..   Så vad hände?? Jo jag träffade någon. På nätet. Vilket jag aldrig nå...

  En av mina allra käraste vänner från gymnasietiden påminde mig härom dagen om vår gamla svenska C lärare. En dam med mycket krut i. När hon inte fäktades undervisade hon bångstyriga elever som vår klass. Sista uppgiften vi fick av Ingrid var att...