I helgen såg jag och sambon så äntligen en gammal favorit, nämligen Stekta gröna tomater. En underbar film från 1994. Året då; jag och handbollslaget åkte till Bornholm på turnering, Sverige tog brons i fotbolls VM och sommaren bjöd på över 40 grader i skuggan (vilket resulterade i många solsting på Bornholm). I vilket fall så var -94 en bra årgång med många härliga minnen.

Vi var som alla 14-åringar lite smågalna alltid i jakt på nästa upptåg. Med vi menar jag här laget jag växte upp med. Bornholm fem-i-topp-minnen:

 Festivalstämning som det var i den lilla staden som vi härjade flaggade de varje dag. Vi firade detta med att ta ner deras rödvita flaggor och snyta oss i. Absolut inte okej. Men till vårt försvar så var vi som sagt var 14 år och alla danska vägrade att heja på Sverige i fotbolls-VM. Vi var såklart väldigt besvikna eftersom vi fostrades att heja på våra nordiska grannländer, så länge de inte mötte Sverige förstås. Efter flera kvällar med nedhalade och skändade flaggor slutade de att hissa några. Oops..

 Jag och mina två nyfunna vänner (som fortfarande är bland mina bästa vänner) angav snarkningar och värme som anledning och flyttade ut våra sovsäckar och liggunderlag i korridoren. Den egentliga anledningen var såklart att ingen skulle upptäcka att vi var ute och rände hela nätterna. Minns hur vi bjöd bort våra shots till våra bordsgrannar när vi såg våra patrullerande föräldrar på byns festivalgata.

 Våra föräldrar var också busiga, eller ja alla utom en som de kallade för "Big Mama". När vi en kväll kommer hem för att byta om för disco går vi över den lilla gården där vi sov. Helt plötsligt ser jag min mamma sticka upp huvudet ur en utav buskarna och skrika "fritt fram!". Detta följdes av ytterligare en massa huvuden som stack upp ur buskarna och sedan ser vi alla utom Big Mama ta fart mot grindarna in mot byn. Ska tillägga att även Big Mamas man tillhörde en av dessa vuxna människor haha..

 Sjuktältet var under turneringen välbesökt, hettan gjorde sitt till kan man säga. Vi spelade med ett sönderklippt lakan på huvudet. Bredvid planen stod en hink med iskallt vatten (som iaf höll sig kallt i en kvart eller så..) som man sedan sprang och doppade huvudet i med några minuters mellanrum. Folk var så påverkade av värmen att man med blotta ögat kunde se hur huvuddoppningarna gav effekt och hur den sedan avtog. De vuxna var också påverkade, domarna kunde i värmedimman tex dömma mål fastän bollen gick utanför.. Värmen skapade också en extrem algblomning, så vårt besök till havet var mindre trevligt då man sedan fick ägna en bra stund att plocka bort algerna som satt sig innanför baddräkten.

 De 10 dagarna på Bornholm satte sina spår. De långa dagarna i solen, de berusande nätterna med dans, fotboll och bus och den äckliga maten.. På båten över till fastlandet somnade jag på frukostbrickan mitt i ett wienerbröd. När vi kom över till Ystad stannade vi på McD. Äntligen skulle vi kunna få i oss "mat" efter 10 dagar på fastande/festande mage. Jag var så slutkörd att mamma var tvungen att bära mig av bussen och in på McD. Men shit va kul vi hade!!

Tänk vad en film från ett visst årtal kan få en att minnas. Här kommer en liten gullig berättelse hämtad från filmen:

"Det låg en gång en sjö utanför byn. En höst landade en flock fåglar på sjön. Helt plötsligt sjönk temperaturen och sjön frös till is. När fåglarna lyfte tog de sjön med sig. Det sägs att den numer finns i Georgia någonstans .."

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Under våren när jag mådde som sämst var jag arg för att cancern inte givit mig några livsinsikter. Att jag inte fått några uppenbarelser och såg mirakel i allt vardagligt som man läst om. Kommer till och med ihåg att jag pratade med psykologen p...

Att vara kär på det där okontrollerade sättet som får en att sväva bort från tid och rum. Som får en att le sådär fånigt i tid och otid. Det är så härligt. Speciellt när man kommer från ett år som jag precis upplevt. När man inte trott eller hoppats....

Det var fredagen den 13:e september. Jag hade precis träffat mitt livs stora kärlek för första gången och jag hade en akuttid på Sabbatsberg. Han körde mig dit. Höll mig i handen. Pratade lugnt när jag var nervös och rädd. Han fick följa med in. Prov...

Jag skulle inte. Ville inte. Kunde inte. Trodde inte. Jag skulle förbli singel resten av mitt liv!! Skulle jag mot all förmodan hitta någon värd min tid skulle jag ändå våga..   Så vad hände?? Jo jag träffade någon. På nätet. Vilket jag aldrig nå...

  En av mina allra käraste vänner från gymnasietiden påminde mig härom dagen om vår gamla svenska C lärare. En dam med mycket krut i. När hon inte fäktades undervisade hon bångstyriga elever som vår klass. Sista uppgiften vi fick av Ingrid var att...