Att vara sjukskriven är förbannat tråkigt. Att ha ont i magen och få feber så fort man aktiverar sig är ännu tråkigare. Hoppas att jag blir fri från den långlivade infektionen. Snart! Att ligga hemma i soffan medan världen rullar på utanför är jobbigt. Man blir lite apatisk. Vill ju göra något, men när man får feber bara av att diska så blir det inte många knop. Står till och med i sjukintyget att jag måste vila. Så jag gör väl det då. Vad annars ska jag göra?

Vi har iaf hittat en dogwalker till Nelson. Hon ska börja redan denna vecka. Sambon har även börjat springa med Nelson, går riktigt bra. Så dagis teori att han är för tjock att gå långa promenader verkar ännu mer långsökt. Men nu slipper vi dem. Skönt!

Har fått en kallelse till ny vävnadsprovtagning. På KS för första gången i vad som kommer bli ett återkommande inslag i mitt liv i många år framöver. Till min förskräckelse så gör de hysteroskopi endast i lokalbedövning och sedering. Hade inte en susning om vad sedering betyder och hade en del frågor om vad lokalbedövning innebär, så jag ringde för att fråga. Efter dagar av försök att nå dem ringde de äntligen upp och jag fick veta att sedering innebär att man får lugnande. Jag förklarade att jag är paniskt rädd för sprutor. De hade ingen förståelse. Det är så de gör, annars får jag gå någon annanstans. Jag berättade att jag opererat näsan i lokalbedövning och sedering. Lokalbedövningen släppte och helt plötsligt kunde jag känna hur de brännde i näsan och jag skrek. Det gjorde sjukt ont och trots sedering var jag helt plötsligt jäkligt medveten om allt som pågick runt om mig. De fick trycka i mer lokalbedövning, flera gånger faktiskt, innan näsan var bedövad igen. Under tiden hade jag ont och var skräckslagen. Så efter det ogillar jag lokalbedövning starkt. Smärtstillande verkar inte ta ordentligt på mig, får alltid hästestora doser innan det verkar. Damen i luren blev dock mildare i tonen när jag berättat om detta och hon hörde att min röst skar sig av ångesten. Nu hette det istället att vi får ta det små steg i taget, jag får testa och säga stopp om rädslan blir för stor, så får vi boka en ny tid för provtagning. Samtidigt vill jag ju helst bara ha det överstökat.

Nya proven ska tas den 6 mars. Om allt går bra det vill säga. Kommer nog inte sova så mycket veckan innan.. Kanske inte efteråt heller för den delen.. Tills dess att jag vet att det inte är cancer. Igen. Förhoppningsvis kommer både rädslan inför och efter provtagningen att avta efter de första gångerna. Jag hoppas verkligen det! För sprutor och cancersvar är verkligheten jag kommer leva i. Förhoppningsvis i många långa år framöver. Så det är bara att bita ihop som man brukar säga.

Nu ska jag ringa jobbet, min livlina i allt det tråkiga och kolla vad de har för sig. Kanske logga in och rensa inkorgen. Den är också ångestframkallande haha.. Men sen ska jag titta på film med vovven, det får iaf två timmar att gå lite fortare.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Under våren när jag mådde som sämst var jag arg för att cancern inte givit mig några livsinsikter. Att jag inte fått några uppenbarelser och såg mirakel i allt vardagligt som man läst om. Kommer till och med ihåg att jag pratade med psykologen p...

Att vara kär på det där okontrollerade sättet som får en att sväva bort från tid och rum. Som får en att le sådär fånigt i tid och otid. Det är så härligt. Speciellt när man kommer från ett år som jag precis upplevt. När man inte trott eller hoppats....

Det var fredagen den 13:e september. Jag hade precis träffat mitt livs stora kärlek för första gången och jag hade en akuttid på Sabbatsberg. Han körde mig dit. Höll mig i handen. Pratade lugnt när jag var nervös och rädd. Han fick följa med in. Prov...

Jag skulle inte. Ville inte. Kunde inte. Trodde inte. Jag skulle förbli singel resten av mitt liv!! Skulle jag mot all förmodan hitta någon värd min tid skulle jag ändå våga..   Så vad hände?? Jo jag träffade någon. På nätet. Vilket jag aldrig nå...

  En av mina allra käraste vänner från gymnasietiden påminde mig härom dagen om vår gamla svenska C lärare. En dam med mycket krut i. När hon inte fäktades undervisade hon bångstyriga elever som vår klass. Sista uppgiften vi fick av Ingrid var att...