De senaste dagarna har jag träffat på småbarn och det har fått mig att tänka att jag faktiskt väldigt gärna skulle vilja bli mamma. Samtidigt är jag ändå tveksam; jag behöver mycket egentid, har alltid varit karriärorienterad, är ofta sjuk och trött, klarar inte av för lite sömn sådär jättebra. Dessutom är jag i ett förhållande där barn inte är ett alternativ för min sambo. Jag har har även sjukdomar som gör det extra svårt för mig att bli gravid och det har alltid funnits ett inneboende tvivel hos mig att jag inte kommer kunna få biologiska barn. Så min dröm är mer som ett mål bortom horisonten. Det är iaf känslan. Jag håller tillbaka av så många anledningar även om jag gärna vill ha barn. Ett barn, det skulle räcka. Men jag ser bara hinder i min väg, en del verkliga, andra påhittade. Kanske vågar jag ta ställning en dag. Med ett bäst före datum som kvinna hör jag den biologiska klockan ticka allt högre. Så jag känner mig stresad och samtidigt inte närmre ett beslut. Får se vad framtiden har att ge..

Eftersom jag känner mig starkare har jag glömt berätta om vad som kom med posten i torsdags. Jag jobbade ju hemifrån eftersom jag är lite förkyld men framförallt för att jag har feber. Skulle ut och handla på eftermiddagen inför sambons och Nelsons ankomst då jag gick förbi postfacket nere i entrén. Kikade in genom den lilla luckan och såg två brev från KS. Hjärtat hoppade såklart till lite grann, men jag gick och handlade istället för att slita upp dem och läsa dem med detsamma. Höll till och med nästan på att glömma dem på vägen tillbaka och när jag väl kommit in i lägenheten glömde jag bort dem för en stund igen. De visade sig lite senare innehålla en kallelse till KBT för smärtan och en dejt med tumör sepcialisten den 20/6. KBT kommer jag få vänta på i minst tre månader enligt kallelsen och efter ett samtal till kontaktsköterskan gjorde jag klart för dem att det är bättre om läkaren ringer istället. Jag är ju på semester då. Samtidigt vill jag ju som sagt verkligen ha så lite med dem att göra som möjligt. Tycker det är lite "overkill" att behöva åka dit och träffa dem när det enda jag vill ha svar på är hur ofta jag behöver göra hysteroskopier framöver och om det finns någon annan behandling än gulkroppshormon. Att jag inte vill ta proverna på KS har jag redan gjort klart för dem. Får väl se om läkaren ringer på torsdag morgon. Kontaktsköterskan varnade redan från början genom att säga att "om tumör specialisten inte ringer så hör av dig till mig". Så vi får se..

Alltså det här med att sova.. Inte min starkast förmåga just nu. Kanske fick 3-4 timmars riktig sömn inatt. Nelson hade iaf inte gjort på sig inatt. Något jag vara orolig för. Så varje gång jag hörde hur han flyttade sig mellan hans olika favoritsovställen så vaknade jag till och låg och lyssnade efter vad han gjorde. Den nedrans hunden somnade bara om varje gång, själv låg jag vaken och vände och vred på mig. Men han är ju så söt så han kommer undan med mycket den lilla filuren. När sambons alarm ringde var jag redan vaken så han frågade om jag ville följa med ut på en lugn morgonpromenad. Jag hängde med. Tänkte mig att min huvudvärk kanske skulle må bättre av frisk luft. Jag hade rätt. Tyvärr gick den inte bort helt och hållet och febern och snuvan gör sig särskilt påmind på morgonen, men det var mysigt att småprata sig pigg med sambon. Dessutom bor vi så fint vid vattnet att varje promenad längs alla bryggor är en ynnest.

Vädret var inte det bästa, men när vi var på väg hem igen började solen bryta sig igenom molntäcket och vi fick snabbt upp värmen. Nu har Nelson och jag ätit frukost. Nelson har fått sin medicin och jag har gjort rent alla sår. Han är så duktig som bara biter ihop och låter mig pilla bort alla skorpor och smuts. Nu ligger han gläfsande och springer i sömnen. Morrar lite till och med. Tur att han bara är kaxig i sömnen haha!!

Idag är det mycket som ska göras inför resan till stugan imorgon. Det ska shoppas bikini, shorts och så ska jag och Nelson hälsa på min gamla kollega. Hon som lärde mig allt jag kan innan hon gick i pension. En dam med mycket krut i och som är välberest. Hoppas på att få höra om hennes senaste äventyr i Sydamerika idag. Ska bli spännande!!

Hoppas på en riktigt bra dag