Satte mig på cykeln och körde i tjugo minuter. Tog drygt sjutton minuter innan värken slog till. Tvingade kroppen att fortsätta tills jag nådde dryga 150 kcl. Klev av. Inte för att jag ville. För att min kropp säger ifrån. Drack ett glas vatten, kräktes lite i munnen och tittade klart på NCIS. Nu ska jag upp på cykeln igen. Tjugo minuter till. Är fast besluten att spela handboll till hösten!!

Så, nu har jag cyklat tjugo minuter till. Heja mig! Och inte gjorde det lika ont i magen efter vilan. Kanske ska vila lite till och cykla tjugo till.. Eller så kanske jag inte ska ta i så jag spricker. Bäst att sluta medans man är på topp liksom haha.. Ska nog ta en tur imorgon igen om jag orkar efter jobbet. Det brukar ta all min kraft. Även fastän det bara är halvtid just nu. Ska nog ta en lite längre kvällstur med Nelson istället. Sambon sitter på toa. Han har suttit där sjukligt mycket i helgen. Över tio gånger igår. Hoppas det inte smittar!! Jag tycker liksom det räcker med sjukdomar för min del nu.

Inatt hoppas jag på sömn. Helst fler än 3 timmar i rad. Helst utan sömnhjälpmedel. Det vore att börja veckan på ett bra sätt. Säger farväl till ännu en vecka. Må nästa blir bättre!

Lite oroande när jag på allvar inte kunde komma på vad det är för dag idag. Att behöve titta i mobilkalendern kändes förnedrande på något sätt. Blev ledsen och för typ tolfte gången bara idag torkade jag tårarna med tröjmudden. Sambon har reagerat flera gånger senaste dagarna på att jag inte hänger med i våra konversationer. Han blir arg och tycker det är tecken på dålig respekt. Jag blir ledsen. Det är verkligen inte meningen. Jag har bara enormt svårt att koncentrera mig på ens ett enkelt samtal. Vet inte om det är de starka värktabletterna, om det är sömnbristen eller för att jag tagit två sömntabletter inom loppet av en vecka. Jag vet bara att jag inte vill att det ska vara såhär.

Är dessutom extremt uttorkad eftersom allt jag dricker smakar bittert eller metalliskt. Sambon tycker jag överdriver. Lätt för honom att säga när han slipper ha konstant värk och snittar 3 timmar sömn per natt. Att jag fick sova till elva idag hjälpte inte heller. Är tröttare än vanligt i kroppen, men huvudet är piggare. Lite positivt iaf!

Att ha konstant mensvärk börjar gå mig på nerverna. Det är visserligen en värk man kan stå ut med, till skillnad från den andra magvärken. Men att konstant gå runt med den där molande varma värken som får mig att må illa.. Fruktansvärt frustrerande! Tycker morfin och citodon borde ta bort den simpla värken, men vad vet jag, kanske vore det effektivare med andra tabletter som biter bättre på mensvärk. Verkar ju onekligen så.. Dagens positiva trots alla ledsna borttorkade tårar.. Trumvirvel.. Dagens promenad med sambon och Nelson i solen.

Här kommer några bilder från dagens solskensmys  

Att somna in på en sömntablett är lite otäckt tycker jag. Det är nog därför jag bara har använt tre stycken sedan jag fick dem utskrivna i december förra året. Men igår kväll blev det till att ta min fjärde. Kunde helt enkelt inte somna trots att jag var löjligt trött. Gav upp efter två timmars försök. När jag väl bestämt mig för att hjälpa insomningen på traven så tog det bara några minuter innan jag försvann in i sömnens värld. Hann tänka att jag skulle försöka komma ihåg hur det känades i insomningsögonlblicket. Men det gör jag ju såklart inte såhär dagen efter.

Tror jag ogillar sömntabletter för att de är beroendeframkallande och för att administratören i mig har ett starkt kontrollbehov. Tabletten tar ifrån mig kontrollen över min egen kropp. Dessutom gillar jag inte att vakna efter jag tagit en sömntablett. Vaknade efter elva idag, jag har alltså sovit igenom en hel natt utan avbrott. Vilket ju i sig är helt fantastiskt för min stackars sömnbestulna kropp. Till och med sambon har visat oro för att jag sover för lite, han tyckte inte ens att jag överderv när jag efter flera timmars försök att sova valde att gå upp och ta den där tabletten.

Det är som sagt känslan när man vaknar som jag ogillar stark. Så även denna morgon. Vaknar seg, vet inte vart jag är, ögonlocken är nästan för tunga för att öppna. Det smakar metall i munnen och saliven har blivit så tjock att tungan klibbat fast i gomen. Bakfull. Det är nog det bästa ordet för att beskriva känslan av att vakna efter att ha sovit på en sömntablett.

Tog en tabeltt för några nätter sedan också. Kanske är det därför jag får smak av metall i munnen så fort jag dricker något? Ska det fortsätta såhär med min sömn kommer det nog tyvärr bli fler och fler tabletter. Att sova 3-4 oroliga timmar varje natt är inte nyttigt i längden. Kroppen orkar inte och säger ifrån. Men jag kommer fortsätta att kämpa för att få till en normal sömn utan tabletter. Ser verkligen fram emot framtida nätter då jag kan somna och sedan sova utan problem igen. Precis som det var innan cirkusen kom och ockuperade min hjärna på Luciadagen förra året. För det är en cirkus. Och jag är apan i buren som inte kan göra annat än följa med på färden. Vare sig jag vill eller inte.

Vet inte om det är sömnbristen som gör mig svag, men gjorde nåt dumt.. Jag googlade endometrios igen. Läste om andra som har sjukdomen. Hur de mår. Vilka behandlingar som finns. Jag kände så totalt igen mig i skogen av symtom. Kände till och med igen mig i den dåliga behandlingen många med svårare endometrios fått uppleva. Hur de blivit misstrodda och felbehandlade. Det var nånstans där tårarna började trilla. De tog slut ganska snabbt dock. Så förbannat uttorkad. Ångrade läsningen nästan meddetsamma. Nya frågor, ny oro.. Rädslan att få stomi, rädslan att det ändå inte är endometrios, rädslan att det är det.. Ingenting är logiskt när man är trött, uttorkad och påverkad av stark smärtstillande medicin. Blev inte bara ledsen för att jag kanske lider av ytterligare en svår sjukdom, blev ledsen att höra hur även denna vanliga kvinnosjukdom inte forskas på i den utsträckning som den borde. Hur okänd denna sjukdomen är trots att var tionde kvinna lider av den. Blev sådär genus ilsk för mitt köns skull. Inte ofta jag blir det nu för tiden, var mest under min arga period under journalistutbildningen som jag orkade uppröras av sådana frågor. Så nu ligger jag här arg och stirrar upp i taket, ännu längre från en god natts sömn än innan jag gick och lade mig.. Tack du idiot till trötthjärna som lät mig googla. Måste lova mig själv att sluta med de här dumheterna!! Måste ge mig själv möjligheten att sova..