Efter all energi tog krafterna plötsligt slut igår. Kunde inte hålla mig vaken och sov 4 timmar på eftermiddagen. Helt väck. Idag är kroppen ändå som en urkramad disktrasa, trots all sömn. Ringde min kontaktsjuksköterska på KS igår. Frågade om värken och efter en minut på telefon trodde hon sig veta att det är inbillning. Även om det nu må vara så kände jag bara för att lägga på luren. Inbillar jag mig febern också? försökte jag. Kunde ju testa med Alvedon, tyckte hon. Känner inte för att ha någon mer kontakt med min kontaktsjuksköterska..

Varit ledsen både idag och igår för att hjärnan inte klarar av jobbet som jag önskade. Speciellt projekt. Känns jättejobbigt att ena dagen till den andra inte klara av att sätta mig in i mera komplexa saker. Stör mig något enormt på det till och med. För trots att min underbara kollega nu återigen kavlat upp ärmarna och dykt in i mina arbetsuppgifter så känner man sig som en sån otrolig belastning. Och det är fan ingen kul känsla! Kanske iofs mest handlar om att inte klara av saker man är van vid att klara av. När man dessutom precis börjat ett nytt jobb vill man ju gärna visa framfötterna. Visa varför de anställde en. Turligt nog har jag extremt omtänksamma kollegor och en chef som både visar och ger mig fullt stöd i denna jobbiga situation. Är enormt tacksam för det!!