Har visserligen legat på soffan sedan 8 imorse, tidvis i sällskap av vovven. Sambon sover. Han är ledig idag. Det gör mig glad. Sista dagen på sjukskrivningen så har jag äntligen sällskap av någon annan än vår tröttmössa till vovve. Det måste firas, så sambon får allt ta och laga något gott ikväll. Är hungrig redan nu. Har ätit dåligt senaste veckan. Magvärken främjar inte direkt hunger.. Vet inte vad vi kan tänkas komma på att göra ihop idag, men jag är som sagt väldigt glad för lite extra sällskap. Sen har vovven och jag en sambofri helg, nästintill. Inte alltid så kul med skiftarbete, för det inkluderar ju gärna helger.. Men jag får rå om min kära när han kommer hem efter sina 13-timmarspass i helgen. Kanske kan bli att jag måste laga mat. Tur vi har en brandsläckare i köket!

Undrar vad jag gjorde innan sambon kom in i bilden. Som singel har jag en bestämd bild av mitt kylskåp innehållandes öl och vindruvor. Lagade nästan aldrig mat själv. Undrar vad jag levde av? Kommer ihåg en gång när jag gjort något som innefattade hantering av spisen i min lilla 25-kvadratare. Efter några dagar tyckte jag det blev väldigt varmt så fort jag närmade mig köksvrån. Det visade sig att jag glömt stänga av en av plattorna. Den stod på i 5 dagar och var således glödhet och lyste i mörkret när jag väl kom på det. Så kommentaren om brandsläckare är faktiskt inte endast på skoj.

Mina ofärdigheter i köket inkluderar även ett roligt minne från gymnasietiden i Uppsala. Jag bodde på elevhem och var ju tvungen att äta nåt. Hade hört en reklam på radio. Tror det var Knorr. Grejen i reklamen var iaf att ingen kunde misslyckas med sin pasta med sås från Knorr. De hade missat att det finns såna som mig! Jag tog av någon outgrundlig anledning fel på måtten i köket. Istället för pasta med sås blev det pastasoppa. I ett försök att få i mig något den kvällen slängde jag in några rostmackor i micron med ost på. Trodde det skulle ta ett par minuter. Det slutade med att mackorna tog eld och brandlarmet gick.. Det en anledning till att sambon bannlyst mig i köket. Nu har vi vart fall inte en gasspis längre och tur är nog det.