Blev väckt ur min sömn idag av att telefonen ringde. Det var min privata gynekolog som ville kolla hur det går med lyckopillren och om jag hört något mer från KS. Jag sa att jag mår mycket bättre tack vare stämningshöjarna och berättade om de nya planerna för hysteroskopin i slutet av augusti och vad som kan komma upp till diskussion igen om jag inte blivit avsevärt mycket bättre. Hon rådde mig till att behålla spiralen i hopp om att det kan skjuta upp en operation och frågade om jag kan stå ut med de missfärgade blödningarna även om de nu inte verkar ta något uppehåll alls. Sedan önskade hon mig en fortsatt trevlig semester och sommar. Hon är så rar!! Jag fick till och med info om när hon går på semester så jag vet hur länge jag kan höra av mig till henne om jag stöter på fler problem. Känns tryggt att iaf ha en läkare som bryr sig och gör allt hon kan för att få mig att må så bra jag kan. Lite fler läkare som henne och kanske att jag kan återfå tron på läkarkåren.

Är det något jag lärt mig de senaste månaderna är det ju att man ofta har en övertro till läkarvården. Speciallt till svensk cancervård. Eller det hade jag iaf. Att jag ett halvår efter det första cancerbeskedet har jag ju fortfarande inte en säker diagnos. Jag är ett 'unikum' och läkarna diskuterar om det kan vara allt från ofarliga cellförändringar till att det redan är elakartad cancer. Patologerna kommer inte heller överens. Själv vet jag inte vad jag ska tro, jag är ju inte läkare, och jag vägrar tvingas ta ett beslut om operation så länge den samlade expertisen inte kan vägleda mig. Men jag är inte lika arg längre. Ilskan har lagt sig. Kanske försvann bitterheten med hjälp av lyckopillren. Det spelar ingen roll, det är skönt att ha släppt all den där onda energin. För det tär på en, det kan ge bränsle att ta sig igenom något, men i längden skulle jag nog säga att det är mest skadligt.

Idag när jag gick en liten kvarterspromenad med vovven kom det en tjej cycklande. Hon pratade och skrek upprört. Min reaktion var genast obehag. Nelson tittade också efter henne länge länge. Tänk vad dålig energi kan sprida sig som ringar på vattnet. Jag kom på mig själv att genast bli irriterad och sedan insåg jag varför och försökte skaka av mig det innan vi gick in igen. Att någon som man inte ens känner och som bara snabbt flimrar förbi i ens liv kan påverka en så negativt.. Det tror man inte, men man ska nog tänka sig för när känslorna svallar. För håller man fast för länge i den där tråkiga energin så drar den med en.

Farväl du dåliga energi, jag hoppas vi slipper ses på ett tag 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Under våren när jag mådde som sämst var jag arg för att cancern inte givit mig några livsinsikter. Att jag inte fått några uppenbarelser och såg mirakel i allt vardagligt som man läst om. Kommer till och med ihåg att jag pratade med psykologen p...

Att vara kär på det där okontrollerade sättet som får en att sväva bort från tid och rum. Som får en att le sådär fånigt i tid och otid. Det är så härligt. Speciellt när man kommer från ett år som jag precis upplevt. När man inte trott eller hoppats....

Det var fredagen den 13:e september. Jag hade precis träffat mitt livs stora kärlek för första gången och jag hade en akuttid på Sabbatsberg. Han körde mig dit. Höll mig i handen. Pratade lugnt när jag var nervös och rädd. Han fick följa med in. Prov...

Jag skulle inte. Ville inte. Kunde inte. Trodde inte. Jag skulle förbli singel resten av mitt liv!! Skulle jag mot all förmodan hitta någon värd min tid skulle jag ändå våga..   Så vad hände?? Jo jag träffade någon. På nätet. Vilket jag aldrig nå...

  En av mina allra käraste vänner från gymnasietiden påminde mig härom dagen om vår gamla svenska C lärare. En dam med mycket krut i. När hon inte fäktades undervisade hon bångstyriga elever som vår klass. Sista uppgiften vi fick av Ingrid var att...