Direktlänk till inlägg 7 juni 2013
Sambon är på resa med jobbet. Han är utav de där med tålamod så stort att han kan jobba med utvecklingsstörda människor och göra det med glädje. Som hela tiden strävar efter att utveckla sig själv i sitt bemötande så att hans assistans ska ge andra männsikor en bra vardag. Men även vardagen behöver semester. Så den här veckan har han, en kollega och en s k "brukare" (= person som brukar service på ett boende för handikappade) varit iväg utomlands. Som avslutning igår tog sambon med K för att åka vattenrutschbana. Men K slängde sig bakåt och slog i huvudet och landade i bassängen nedanför med ansiktet ner. Livlös. Sambon stormade självklart till K's undsättning och med hjälp av två andra killar kunde de dra upp K. De fick K att kvickna till och de kunde ta en ambulans till sjukhus. Efter en CT-scan och övervakning blev de upplockade av en av hotellets bilar och fick åka "hem". En spännande äventyrshistoria om en hjälte rikare.
Tråktanten i mig vill säga att "ja så går det" .. när man inte tänker sig för utan bara slänger sig rakt ut. Men mest är jag glad att det slutade bra ändå, och lite ledsen är jag att jag inte vågar slänga mig rakt ut. Kanske är det bara avundsjukan som jagar fram tråktanten, kanske är det avsaknaden av mod, kanske är det för mycket försiktighet eller kanske bara en gnutta för mycket förnuft..
Det var fredagen den 13:e september. Jag hade precis träffat mitt livs stora kärlek för första gången och jag hade en akuttid på Sabbatsberg. Han körde mig dit. Höll mig i handen. Pratade lugnt när jag var nervös och rädd. Han fick följa med in. Prov...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | ||||||||
3 | 4 | 5 | 6 |
7 | 8 | 9 | |||
10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | |||
17 | 18 | 19 |
20 | 21 | 22 |
23 | |||
24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | |||
|