Inser när jag läser mina egna ord hur svart jag målar världen. Tänker inte be om ursäkt för det. Absolut inte. Det är som det är. Det finns andra som kan skriva om sina rosaskimrande Hubba Bubba liv. Jag kämpar på, för tillfället en dag i taget. Ibland några timmar i taget. Så jag insåg att jag behöver göra slag i mitt mål. Så snart det är fysiskt möjligt vill jag tillbaka i handbollsmålet. Så jag skrev till tränaren för mitt kära gamla lag idag. Skrev och frågade om jag är välkommen tillbaka. Att jag behöver mening och mål för att ta mig tillbaka i form igen. Gjorde klart att jag inte förväntar mig någon speltid. Det är laget jag saknar. Känslan att tillhöra. Kamratskapen. Adrenalinet inför en match. Kicken att göra en betydande räddning. Styrkan i rösten som skriker för vinst.

Fick svar ganska omgående att jag självklart är välkommen tillbaka, även om jag kanske inte kommer kunna träna mer än en gång i veckan med laget. Så var den där igen. Meningen och målet. Vill inget hellre än att vara där redan. Men det är tyvärr en lång och krokig väg för att ta mig tillbaka. Meningen och målet är iaf satta och siktet inställt. Det borde göra färden lite enklare i vart fall.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Under våren när jag mådde som sämst var jag arg för att cancern inte givit mig några livsinsikter. Att jag inte fått några uppenbarelser och såg mirakel i allt vardagligt som man läst om. Kommer till och med ihåg att jag pratade med psykologen p...

Att vara kär på det där okontrollerade sättet som får en att sväva bort från tid och rum. Som får en att le sådär fånigt i tid och otid. Det är så härligt. Speciellt när man kommer från ett år som jag precis upplevt. När man inte trott eller hoppats....

Det var fredagen den 13:e september. Jag hade precis träffat mitt livs stora kärlek för första gången och jag hade en akuttid på Sabbatsberg. Han körde mig dit. Höll mig i handen. Pratade lugnt när jag var nervös och rädd. Han fick följa med in. Prov...

Jag skulle inte. Ville inte. Kunde inte. Trodde inte. Jag skulle förbli singel resten av mitt liv!! Skulle jag mot all förmodan hitta någon värd min tid skulle jag ändå våga..   Så vad hände?? Jo jag träffade någon. På nätet. Vilket jag aldrig nå...

  En av mina allra käraste vänner från gymnasietiden påminde mig härom dagen om vår gamla svenska C lärare. En dam med mycket krut i. När hon inte fäktades undervisade hon bångstyriga elever som vår klass. Sista uppgiften vi fick av Ingrid var att...