Lite oroande när jag på allvar inte kunde komma på vad det är för dag idag. Att behöve titta i mobilkalendern kändes förnedrande på något sätt. Blev ledsen och för typ tolfte gången bara idag torkade jag tårarna med tröjmudden. Sambon har reagerat flera gånger senaste dagarna på att jag inte hänger med i våra konversationer. Han blir arg och tycker det är tecken på dålig respekt. Jag blir ledsen. Det är verkligen inte meningen. Jag har bara enormt svårt att koncentrera mig på ens ett enkelt samtal. Vet inte om det är de starka värktabletterna, om det är sömnbristen eller för att jag tagit två sömntabletter inom loppet av en vecka. Jag vet bara att jag inte vill att det ska vara såhär.

Är dessutom extremt uttorkad eftersom allt jag dricker smakar bittert eller metalliskt. Sambon tycker jag överdriver. Lätt för honom att säga när han slipper ha konstant värk och snittar 3 timmar sömn per natt. Att jag fick sova till elva idag hjälpte inte heller. Är tröttare än vanligt i kroppen, men huvudet är piggare. Lite positivt iaf!

Att ha konstant mensvärk börjar gå mig på nerverna. Det är visserligen en värk man kan stå ut med, till skillnad från den andra magvärken. Men att konstant gå runt med den där molande varma värken som får mig att må illa.. Fruktansvärt frustrerande! Tycker morfin och citodon borde ta bort den simpla värken, men vad vet jag, kanske vore det effektivare med andra tabletter som biter bättre på mensvärk. Verkar ju onekligen så.. Dagens positiva trots alla ledsna borttorkade tårar.. Trumvirvel.. Dagens promenad med sambon och Nelson i solen.

Här kommer några bilder från dagens solskensmys  

 

anhlrig

13 maj 2013 07:56

Skicka sambon på anhörigkurs. En del behöver lära sig att vara anhörig handlar inte om dom och att livet är förändrat när nån blir sjuk. Empati är enormt viktigt som anhörig.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Under våren när jag mådde som sämst var jag arg för att cancern inte givit mig några livsinsikter. Att jag inte fått några uppenbarelser och såg mirakel i allt vardagligt som man läst om. Kommer till och med ihåg att jag pratade med psykologen p...

Att vara kär på det där okontrollerade sättet som får en att sväva bort från tid och rum. Som får en att le sådär fånigt i tid och otid. Det är så härligt. Speciellt när man kommer från ett år som jag precis upplevt. När man inte trott eller hoppats....

Det var fredagen den 13:e september. Jag hade precis träffat mitt livs stora kärlek för första gången och jag hade en akuttid på Sabbatsberg. Han körde mig dit. Höll mig i handen. Pratade lugnt när jag var nervös och rädd. Han fick följa med in. Prov...

Jag skulle inte. Ville inte. Kunde inte. Trodde inte. Jag skulle förbli singel resten av mitt liv!! Skulle jag mot all förmodan hitta någon värd min tid skulle jag ändå våga..   Så vad hände?? Jo jag träffade någon. På nätet. Vilket jag aldrig nå...

  En av mina allra käraste vänner från gymnasietiden påminde mig härom dagen om vår gamla svenska C lärare. En dam med mycket krut i. När hon inte fäktades undervisade hon bångstyriga elever som vår klass. Sista uppgiften vi fick av Ingrid var att...