Vet inte om det är sömnbristen som gör mig svag, men gjorde nåt dumt.. Jag googlade endometrios igen. Läste om andra som har sjukdomen. Hur de mår. Vilka behandlingar som finns. Jag kände så totalt igen mig i skogen av symtom. Kände till och med igen mig i den dåliga behandlingen många med svårare endometrios fått uppleva. Hur de blivit misstrodda och felbehandlade. Det var nånstans där tårarna började trilla. De tog slut ganska snabbt dock. Så förbannat uttorkad. Ångrade läsningen nästan meddetsamma. Nya frågor, ny oro.. Rädslan att få stomi, rädslan att det ändå inte är endometrios, rädslan att det är det.. Ingenting är logiskt när man är trött, uttorkad och påverkad av stark smärtstillande medicin. Blev inte bara ledsen för att jag kanske lider av ytterligare en svår sjukdom, blev ledsen att höra hur även denna vanliga kvinnosjukdom inte forskas på i den utsträckning som den borde. Hur okänd denna sjukdomen är trots att var tionde kvinna lider av den. Blev sådär genus ilsk för mitt köns skull. Inte ofta jag blir det nu för tiden, var mest under min arga period under journalistutbildningen som jag orkade uppröras av sådana frågor. Så nu ligger jag här arg och stirrar upp i taket, ännu längre från en god natts sömn än innan jag gick och lade mig.. Tack du idiot till trötthjärna som lät mig googla. Måste lova mig själv att sluta med de här dumheterna!! Måste ge mig själv möjligheten att sova..

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Under våren när jag mådde som sämst var jag arg för att cancern inte givit mig några livsinsikter. Att jag inte fått några uppenbarelser och såg mirakel i allt vardagligt som man läst om. Kommer till och med ihåg att jag pratade med psykologen p...

Att vara kär på det där okontrollerade sättet som får en att sväva bort från tid och rum. Som får en att le sådär fånigt i tid och otid. Det är så härligt. Speciellt när man kommer från ett år som jag precis upplevt. När man inte trott eller hoppats....

Det var fredagen den 13:e september. Jag hade precis träffat mitt livs stora kärlek för första gången och jag hade en akuttid på Sabbatsberg. Han körde mig dit. Höll mig i handen. Pratade lugnt när jag var nervös och rädd. Han fick följa med in. Prov...

Jag skulle inte. Ville inte. Kunde inte. Trodde inte. Jag skulle förbli singel resten av mitt liv!! Skulle jag mot all förmodan hitta någon värd min tid skulle jag ändå våga..   Så vad hände?? Jo jag träffade någon. På nätet. Vilket jag aldrig nå...

  En av mina allra käraste vänner från gymnasietiden påminde mig härom dagen om vår gamla svenska C lärare. En dam med mycket krut i. När hon inte fäktades undervisade hon bångstyriga elever som vår klass. Sista uppgiften vi fick av Ingrid var att...