Vi har grillat, tagit en tur med Nelson längs strandpromenaden och ätit glass i solen. Nelson har dessutom badat flera gånger och behövts svalkas med blomsprutan hemma i lyan, eftersom hans svarta tjocka päls gör honom extremt flämtig så fort temperaturen stiger. Vet inte hur det kommer gå eftersom det inte ens blivit sommar på riktigt än, även om det underbart nog känns somrigt härligt just nu. Jag menar sommaren blir förhoppningsvis varm och lång och hur gör man då med en flämtig liten vovve som kommer behöva vara hemma själv en del på dagarna? Haft en riktig bra dag och tänker inte oroa mig. Idag har värktabletterna hjälpt och varje dag utan extrem värk är en vinst. Inte långt kvar till den 23 maj. Ser fram emot en diagnos nu! Har börjat våga tro på en diagnos nu till och med. Det enda orosmolnet är att en diagnos kan komma att förstöra vår inplanerade semester. Vi har ju valt tidig semester. Men jag tänker inte oroa mig för det heller. Det löser sig det med! Har jag väntat såhär länge med operation kan jag lika gärna vänta lite till.

Vi har planerat semestern också. Eller alltså funderat lite kring vad vi ska göra. Eftersom ekonomin är lite sisådär nu när jag är halvtidssjukriven så blir det budget alternativ. Så sambon har bokat en stuga vid Mälaren midsommarveckan. Doran och hennes sambo kommer förhoppningsvis och firar min favorithögtid några dagar. De kommer hem till Sverige i slutet av månaden och stannar dryg månad. Vi ska även åka till Tjörn och hälsa på sambons mamma och hennes man i en vecka. Och så ska jag kolla med min mamma om vi kan hälsa på i fjällstugan som de bygger. Börjar verkligen se fram emot semestern nu. Ska bli skönt. Jag har lovat mig själv att lägga allt vad sjukdom heter på hyllan då. Hoppas det blir möjligt efter min diagnos och träffen med läkarna på smärtkliniken. Hoppas och tror på att semestern kan bli precis så avslappnad som jag önskar.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Under våren när jag mådde som sämst var jag arg för att cancern inte givit mig några livsinsikter. Att jag inte fått några uppenbarelser och såg mirakel i allt vardagligt som man läst om. Kommer till och med ihåg att jag pratade med psykologen p...

Att vara kär på det där okontrollerade sättet som får en att sväva bort från tid och rum. Som får en att le sådär fånigt i tid och otid. Det är så härligt. Speciellt när man kommer från ett år som jag precis upplevt. När man inte trott eller hoppats....

Det var fredagen den 13:e september. Jag hade precis träffat mitt livs stora kärlek för första gången och jag hade en akuttid på Sabbatsberg. Han körde mig dit. Höll mig i handen. Pratade lugnt när jag var nervös och rädd. Han fick följa med in. Prov...

Jag skulle inte. Ville inte. Kunde inte. Trodde inte. Jag skulle förbli singel resten av mitt liv!! Skulle jag mot all förmodan hitta någon värd min tid skulle jag ändå våga..   Så vad hände?? Jo jag träffade någon. På nätet. Vilket jag aldrig nå...

  En av mina allra käraste vänner från gymnasietiden påminde mig härom dagen om vår gamla svenska C lärare. En dam med mycket krut i. När hon inte fäktades undervisade hon bångstyriga elever som vår klass. Sista uppgiften vi fick av Ingrid var att...