Hade tid hos min läkare imorse. Hon gick igenom journalen från KS och jag ställde frågor. Fick svar på en del som tyngt mig.. Nedan är mestadels skrivet som en minnesanteckning till mig själv.

Så är du inte intresserad av läkarspråk eller diagnostik så kan du hoppa till slutet   

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Jag har något som heter Atypisk polypoid adenomyom och det kan gå tillbaka av sig självt. Det kan också utvecklas till cancer. I mitt fall då det är en hel skog av sådana där myom, som inte ser ut som myom utan som polyper, så vet man inte alls åt vilket håll det kommer gå eftersom det är väldigt ovanligt. På KS verkade de mer konservativa, men min egna läkare verkar se väldigt positivt på sjukdomen, i alla fall i jämförselse till vad det hade kunnat vara.. Jag väljer att hoppas på att myomen försvinner av sig självt och att jag slipper en hysterektomi.

Nu inväntar "vi" svar på MR och blodprover. Ja min läkare uttryckte sig så. Hon är verkligen en gynekolog som bryr sig. "Vi" väntar även på de vävnadsprover (PRD) som ska tas om 3 månader. För om MR och blodproverna inte visar något avvikande. Om PRD:n visar att myomen minskat i antal eller rent utav försvunnit ja då kan jag få hjälp att bli gravid. Uppföljningen kan dessutom bli mindre intensiv.

Min magvärk beror på en kraftig infektion efter de vävnadsprover som togs i November. Vid undersökningen på KS hade de konstaterat att det fanns en mängd sårvätska kvar i livmoderhålan, men de missade att säga det till mig.. Jaja, nu har jag ont mindre ofta och det strålar inte upp över ryggen eller bröstkorgen längre. Infektionen börjar lägga sig, men jag behöver kanske en kur till för att bli helt bra.

Jag frågade även hur de kunde göra en så kraftig felbedömning till en början. Det visade sig att de första vävnadsproverna skickats på en "snabb"-PRD (typ som en snabbsänka) och då såg de förändringar som tydde på corpuscancer. Vid cancermisstanke skickas alltid proverna för s k "second opinion" och i detta fallet till KS. Där gjorde de istället bedömningen att det inte är utvecklad corpuscancer utan en typ av myom. Är det då inte bättre att säga att "du har förändringar i livmodern så vi har skickat en remiss för vidare undersökning till KS" än att säga att "det har fastställts att du har elakartad cancer och du kommer behöva en hysterektomi"? För mig är det STOR skillnad i vad de två meningarna betyder.. Båda skapar visserligen oro, men förändringar är inte detsamma som cancer som är ett sannerligen stigmatiserat ord i sig bara.

Uppföljningen beror på vad provsvaren visar, men troligtvis kommer de följa mig i 2-3 år och jag kommer behöva ta vävnadsprover under narkos ca 1-2 gånger om året. Helt ok kan jag tycka bara jag slipper en segdragen infektion varje gång efteråt..

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------

När jag gick från min läkare kände jag mig glad, jag ringde mamma med de goda nyheterna och hon började gråta av lättnad. Jag blev också väldigt känslosam. Snart är det över, snart kan jag dra ett streck över de senaste veckorna, snart kan jag gå vidare med mitt liv som jag levde innan Luciadagen. Min läkare föreslog att jag och sambon borde åka iväg i en månad och bara njuta och landa i detta. Själv vill jag bara börja jobba, jag vill bara återgå till min vardag. När jag fått positiva svar på mina prover ska jag bjuda in mina kära vänner till en "Det var ingen jävla cancer"-fest. Så det så! DET är värt att fira om något!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Under våren när jag mådde som sämst var jag arg för att cancern inte givit mig några livsinsikter. Att jag inte fått några uppenbarelser och såg mirakel i allt vardagligt som man läst om. Kommer till och med ihåg att jag pratade med psykologen p...

Att vara kär på det där okontrollerade sättet som får en att sväva bort från tid och rum. Som får en att le sådär fånigt i tid och otid. Det är så härligt. Speciellt när man kommer från ett år som jag precis upplevt. När man inte trott eller hoppats....

Det var fredagen den 13:e september. Jag hade precis träffat mitt livs stora kärlek för första gången och jag hade en akuttid på Sabbatsberg. Han körde mig dit. Höll mig i handen. Pratade lugnt när jag var nervös och rädd. Han fick följa med in. Prov...

Jag skulle inte. Ville inte. Kunde inte. Trodde inte. Jag skulle förbli singel resten av mitt liv!! Skulle jag mot all förmodan hitta någon värd min tid skulle jag ändå våga..   Så vad hände?? Jo jag träffade någon. På nätet. Vilket jag aldrig nå...

  En av mina allra käraste vänner från gymnasietiden påminde mig härom dagen om vår gamla svenska C lärare. En dam med mycket krut i. När hon inte fäktades undervisade hon bångstyriga elever som vår klass. Sista uppgiften vi fick av Ingrid var att...