Eftersom jag inte var så närvarande under nyår och mitt enda "löfte" var att överleva så måste jag nu tänka om. Sambon har lovat sig själv att läsa mer. Ett riktigt bra löfte tycker jag. Jag har ju några saker jag verkligen borde lova mig själv, som att sluta att röka och snusa och att gå ner min övervikt. Saker som folk brukar lova sig själva men sällan hålla. Skulle kännas patetiskt att lova mig själv det, igen. Så hur lovar man sig själv det utan att det blir patetiskt och att det faktiskt blir en inspirationskälla som får en att nå sina mål??

Jag skulle kunna lova mig själv att köpa en riktigt dyr motionscykel, som får mig att använda den för att hålla det dåliga samvetet borta bara på grund av priset. Finns en jättefin cykel som jag redan spanat in på Träningsspecialisten..

Nikotinet är svårare.. Har ju försökt att sluta så många gånger att det är löjligt, en nit till och det kommer aldrig bli trovärdigt någonsin igen. Har funderat på att ta hjälp av en husläkare. Men hur ska en läkare få mig att sluta? Hur ska en läkare få mig att få den rätta viljan att sluta??

Hur lovar man sig själv något rimligt och lagom?? Tror jag hoppar det här med löften för 2013, jag har ju redan uppfyllt mig original löfte.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Under våren när jag mådde som sämst var jag arg för att cancern inte givit mig några livsinsikter. Att jag inte fått några uppenbarelser och såg mirakel i allt vardagligt som man läst om. Kommer till och med ihåg att jag pratade med psykologen p...

Att vara kär på det där okontrollerade sättet som får en att sväva bort från tid och rum. Som får en att le sådär fånigt i tid och otid. Det är så härligt. Speciellt när man kommer från ett år som jag precis upplevt. När man inte trott eller hoppats....

Det var fredagen den 13:e september. Jag hade precis träffat mitt livs stora kärlek för första gången och jag hade en akuttid på Sabbatsberg. Han körde mig dit. Höll mig i handen. Pratade lugnt när jag var nervös och rädd. Han fick följa med in. Prov...

Jag skulle inte. Ville inte. Kunde inte. Trodde inte. Jag skulle förbli singel resten av mitt liv!! Skulle jag mot all förmodan hitta någon värd min tid skulle jag ändå våga..   Så vad hände?? Jo jag träffade någon. På nätet. Vilket jag aldrig nå...

  En av mina allra käraste vänner från gymnasietiden påminde mig härom dagen om vår gamla svenska C lärare. En dam med mycket krut i. När hon inte fäktades undervisade hon bångstyriga elever som vår klass. Sista uppgiften vi fick av Ingrid var att...