Vet inte hur det känns just nu. Jag hade iaf läst fel, så den där dieten inför undersökningen den 18 juli behöver inte påbörjas förrän 1 vecka innan, inte två som jag hade trott. Alltid något. Vi har gått 1,2 mil idag. Så lite trött faktiskt. Inte för att det är något ovanligt..

Tankarna är osorterade, mamma ringde imorse, hon hade såklart läst mitt inlägg igår. Hon var arg. Ska inte ta sån skit. Inte av någon. Hon har rätt. Samtidigt kan jag inte ta den fajten. Inte här i det här huset, i rummet bredvid sambons mamma, med lövtunna väggar emellan. Samtidigt orkar jag inte bråka. Finns liksom ingen kraft och energi över till sånt. Så jag tvekar på tangenterna, vill bara beröra, inte gräva djupa hål.

Försöker allt jag kan att inte tänka på hösten, förhållandet, flytten eller väntan på alla provsvar. Men hur jag än gör så återkommer tankarna dit med jämna mellanrum under dagar och vakna nätter. Lite som att alla vägar sägs leda till Rom. Jag försöker ta min sjukgymnasts råd som ringde igår och tänka att "det är ändå inget jag kan göra nu åt vad som kommer hända i september, bara att släppa och njuta av nuet". Men det är inte så bara..

 

J

6 juli 2013 09:36

Sortera och kalibrera så kommer det bli klart :) Kram

krokii

6 juli 2013 23:24

Gör det för allt jag är värd ♥

Kram!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Under våren när jag mådde som sämst var jag arg för att cancern inte givit mig några livsinsikter. Att jag inte fått några uppenbarelser och såg mirakel i allt vardagligt som man läst om. Kommer till och med ihåg att jag pratade med psykologen p...

Att vara kär på det där okontrollerade sättet som får en att sväva bort från tid och rum. Som får en att le sådär fånigt i tid och otid. Det är så härligt. Speciellt när man kommer från ett år som jag precis upplevt. När man inte trott eller hoppats....

Det var fredagen den 13:e september. Jag hade precis träffat mitt livs stora kärlek för första gången och jag hade en akuttid på Sabbatsberg. Han körde mig dit. Höll mig i handen. Pratade lugnt när jag var nervös och rädd. Han fick följa med in. Prov...

Jag skulle inte. Ville inte. Kunde inte. Trodde inte. Jag skulle förbli singel resten av mitt liv!! Skulle jag mot all förmodan hitta någon värd min tid skulle jag ändå våga..   Så vad hände?? Jo jag träffade någon. På nätet. Vilket jag aldrig nå...

  En av mina allra käraste vänner från gymnasietiden påminde mig härom dagen om vår gamla svenska C lärare. En dam med mycket krut i. När hon inte fäktades undervisade hon bångstyriga elever som vår klass. Sista uppgiften vi fick av Ingrid var att...