Idag fyller min pappa år. Vi har inte haft någon kontakt de senaste åren. Idag gjorde jag något jag inte gjort på 5 år. Jag gratulerade min pappa på hans födelsedag. Han blev glad, men när jag frågade hur läget var svarade han att han var nervös. Det har varit känt ganska länge att han har förändringar på prostatan, därför har han regelbundet tagit prover var tredje månaden. Nu hade han helt plötsligt fått en kallelse till KS. Obehagskänslan växte sig genast stark och pappa lovade att återkomma när han varit hos läkaren. Eftersom jag inte kunde komma ihåg vilken tid han skulle till KS höll jag sedan koll på min telefon ungefär var 30:e sekund tills han ringde strax innan kl 14. Jag satt dock i ett möte och kunde inte svara, men på slaget 14 studsade jag ut för att förhöra mig om hur det gått. Proverna var bra, men de vill ändå operera. Innan han blir för gammal och efterdyningarna av en operation blir för stora för kroppen. När man ändå kan välja att låta kroppen läka bättre och utan större risker så kan det vara bästa alternativet. Så senast september ska pappa bli opererad med robotteknik på KS. Jag hoppas självklart det går bra!! Och lite funderade jag på ärftligheten.. Om prostata- och livmodercancer är nära besläktat..

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Under våren när jag mådde som sämst var jag arg för att cancern inte givit mig några livsinsikter. Att jag inte fått några uppenbarelser och såg mirakel i allt vardagligt som man läst om. Kommer till och med ihåg att jag pratade med psykologen p...

Att vara kär på det där okontrollerade sättet som får en att sväva bort från tid och rum. Som får en att le sådär fånigt i tid och otid. Det är så härligt. Speciellt när man kommer från ett år som jag precis upplevt. När man inte trott eller hoppats....

Det var fredagen den 13:e september. Jag hade precis träffat mitt livs stora kärlek för första gången och jag hade en akuttid på Sabbatsberg. Han körde mig dit. Höll mig i handen. Pratade lugnt när jag var nervös och rädd. Han fick följa med in. Prov...

Jag skulle inte. Ville inte. Kunde inte. Trodde inte. Jag skulle förbli singel resten av mitt liv!! Skulle jag mot all förmodan hitta någon värd min tid skulle jag ändå våga..   Så vad hände?? Jo jag träffade någon. På nätet. Vilket jag aldrig nå...

  En av mina allra käraste vänner från gymnasietiden påminde mig härom dagen om vår gamla svenska C lärare. En dam med mycket krut i. När hon inte fäktades undervisade hon bångstyriga elever som vår klass. Sista uppgiften vi fick av Ingrid var att...