Dagen startade med upptäcktsfärd. Jag och Nelson medan husse sov in i stugan. Färden gick längs en gammal grusväg. En sån där det växer gräs och blommor i en fåra på mitten. Vi gick tills vägen tog slut och på vår väg tillbaka mötte vi en morgonpigg barnfamilj på väg till dagens första dopp.Frukosten intogs med utsikt över sjön och efter morgonbestyren begav vi oss alla tre iväg mot affären. Turen gick längs klipporna och Nelson badade säkert tre gånger innan vi kom fram. Vid det laget hade både husse och matte stukat sina fötter.. Turen till affären slutade med en kamp på minigolfbanan. Nelson var lite sur att han inte fick vara med och hämnades genom att sno bollen så ofta han kunde. Den återlämnande sedan inte förrän lillkillen fått lite märksamhet.

Efter tips från stugbyägarinnan begav vi oss efter en timmes vilopaus iväg på promenad. Vi gick längs den smala landsvägen utan utritade vita sträck som avskiljare mellan körbanorna. Sedan tog vi av och in på en grusväg. Målet var att gå längs sjön tills vi kom tillbaka till stugbyn. Promenaden gick genom hagar, privata tomter, snårig skog och åkermark. Allt åtföljada av ett kompani surrande myggor. Vi lyckades iaf ta oss tillbaka utan större missöden än ett gäng med bett.. Väl tillbaka vid stugan fick sambon för sig att leka skogsman. Vi samlade in kvistar och mindre stockar och gjorde upp en egen brasa. Myggen försvann och det var riktigt mysigt där i skenet av den sprakande elden. Över glöden grillade vi fläskfilé. Vet inte om det var den långa dagen eller om det faktiskt var den godast grillade fläskfilén jag ätit. Gott var det iaf!! Nu ligger vi utslagna i våra sängar. Jag med ett stort mysleende på mina läppar. Bra start på vår stugvecka!! Utanför har elden precis brunnit ut. Vi är redo för ännu en natt. Hoppas den kommer med mera sömn.

Godnatt!!  

Sömnen tog inte hänsyn till att jag har semester eller hur trött jag är inatt heller. Vi snubblade i säng vid 23-tiden, men när vi ändå inte lyckats somna nån av oss gick vi ut en sväng i den sommarljusa natten. Klockan var halv tre och den eldorangea himlen i öst skvallrade om solens snara ankomst. Fåglarna visslade lågt där vi gick och Mälarens vatten kluckade stilla mot stenar och land. Dygnets timme doftade som de gjorde alla de där somrarna med segelbåten, när allt var så spännande och barnets nyfikenhet i mig sökte efter nya ting att uppleva vart vi än låg för ankar.

När vi väl kröp till kojs igen höll ryggen mig vaken och mina killars andetag. Jag somnade tidigt och vaknade tidigt, redo för nya äventyr..